{"id":1956,"date":"2018-01-27T02:05:43","date_gmt":"2018-01-27T08:05:43","guid":{"rendered":"http:\/\/latinamericanliteraturetoday.wp\/2018\/01\/two-poems-liliana-ancalao\/"},"modified":"2023-06-06T20:12:30","modified_gmt":"2023-06-07T02:12:30","slug":"two-poems-liliana-ancalao","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/2018\/01\/two-poems-liliana-ancalao\/","title":{"rendered":"Dos poemas de Liliana Ancalao"},"content":{"rendered":"<style type=\"text\/css\">p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px 'Times New Roman'}<br \/>p.p2 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px 'Times New Roman'; min-height: 15.0px}<br \/><\/style>\n<div><\/div>\n<p><b>pu zomo engu w\u00fctre <\/b><\/p>\n<p>i\u00f1che kimun w\u00fctre feichi pichizomongen<br \/>\nguardapolvo mew<br \/>\ndumi\u00f1kuley<br \/>\ni\u00f1che \u00f1i chaw \u00f1i rambler clasic amulafuy<br \/>\nm\u00fcley i\u00f1 namuntuael eskuela mew<br \/>\nkatr\u00fctuant\u00fci\u00f1<br \/>\nchi pu waf\u00fcn foro kataeyew i\u00f1 pichi ilo<br \/>\ni\u00f1chengefun ki\u00f1ekeluku kutrafulu<br \/>\npifui\u00f1 m\u00fcna w\u00fctre<br \/>\nta i\u00f1 leliael chi puz\u00fcngu \u00f1i kuyuan<br \/>\ni\u00f1 kompa\u00f1k\u00fcleael<\/p>\n<p>chi pu \u00f1uke kom<br \/>\nw\u00fctreleyngun<br \/>\ni\u00f1che \u00f1i \u00f1uke pichizomongey<br \/>\ncushamen mew miawi alpargata mew piren mew<br \/>\nkintumapulu pu kapura<br \/>\ni\u00f1che kon\u00fcmpanien \u00f1i \u00f1uke<br \/>\n\u00f1i chokonkenamun<br \/>\nka ki\u00f1e weshazuam kapura<br \/>\ntufey eng\u00fcn pofo \u00f1amlu<br \/>\nka m\u00fcley \u00f1i kintuchenorume<\/p>\n<p>\u00f1i \u00f1uke e\u00f1umngeei\u00f1 mew<br \/>\nfeyngey ki\u00f1e konk\u00fclen<br \/>\nm\u00fcley \u00f1i e\u00f1umngeael pichikeche<br \/>\nruku furi namun pilun<br \/>\nfeypi ka treming\u00fcn \u00f1i pu changki\u00f1 \u00f1i pu tap\u00fcl<br \/>\nnewenmaeyew eng\u00fcn pichikeche pukem mew<br \/>\nka ki\u00f1eke mew tripapayant\u00fc ka feyeng\u00fcn takuleing\u00fcn<br \/>\ntremtremyelu am pu lipang<br \/>\nm\u00fcley i\u00f1 wellimael t\u00fcfey pichikechangki\u00f1<br \/>\n\u00f1ochiz\u00fcngun mew<\/p>\n<p>welu chi w\u00fctre rumel ngelay<br \/>\ni\u00f1che kim<br \/>\nt\u00fcfey pun epulef lof mew<br \/>\numerk\u00fclei\u00f1 wallrupa mew i\u00f1 piwke lifmapu mew<br \/>\neufemia \u00fcrk\u00fctufuy kamarikunpurun mew<br \/>\nka chi pun reyimi \u00f1i pichikal chi kachu mew<\/p>\n<p>w\u00fcnngefuy<br \/>\neufemia nepey<br \/>\nchi trangli\u00f1 chi kal mew<br \/>\nka chi w\u00fctre t\u00fcfey rupa w\u00fcnniefuy<br \/>\nka newenayefuy engu inchi\u00f1<br \/>\nf\u00fcchaley t\u00fcfa w\u00fctre<br \/>\npiei\u00f1 mew<\/p>\n<p>chi pu zomo kimui\u00f1 al\u00fcant\u00fc<br \/>\ni\u00f1 nieael ki\u00f1e ant\u00fc mongen mew<br \/>\namulelu chillkalelu ki\u00f1e kutral r\u00fcp\u00fc<br \/>\nwaria mew<br \/>\nwelu zuamnielai\u00f1<br \/>\nkimlan chem mew llamngkum t\u00fcfachi<br \/>\nt\u00fcfey rupanantu i\u00f1che zuamngefun<br \/>\npu karukal media<br \/>\nr\u00fcp\u00fcwaria katr\u00fctulu<\/p>\n<p>chi pu waria mew<br \/>\nw\u00fctre yifk\u00fcei\u00f1 mew chi pu l\u00fcli<br \/>\nkatay fozkapel mew<br \/>\nyom tr\u00fcrngey<br \/>\nfemnechi miawfun<br \/>\nka chi pun mew<br \/>\nmulefuy ki\u00f1e wentru i\u00f1che \u00f1i kawitu<br \/>\nka ki\u00f1e pichiwechengey ka ki\u00f1e konangey<br \/>\ni\u00f1che k\u00fcpa ney\u00fclafun newen mew<\/p>\n<p>niey k\u00fcmeketakuwkug<br \/>\nt\u00fcfa wentru<br \/>\nfey mew chem mew i\u00f1che amun<br \/>\npelu \u00f1i kintuael i\u00f1che<br \/>\n\u00f1i aft\u00fckuenew<br \/>\nkulafawlul pu ish\u00fcmreforo<br \/>\ni\u00f1che \u00f1i ange mew<\/p>\n<p>chumngechi \u00fck\u00fcmauk\u00fcn ngean<br \/>\npelalu am i\u00f1che<\/p>\n<p>tremok\u00fcnuwlu<\/p>\n<p>yom m\u00fcley<br \/>\nuy\u00fclen<br \/>\nt\u00fcfa w\u00fctre mew<br \/>\nkallf\u00fcmollf\u00fc\u00f1 w\u00fctre<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>las mujeres y el fr\u00edo<\/b><\/p>\n<p>yo al fr\u00edo lo aprend\u00ed de ni\u00f1a en guardapolvo<br \/>\nestaba oscuro<br \/>\nel rambler clasic de mi viejo no arrancaba<br \/>\nhab\u00eda que irse caminando hasta la escuela<br \/>\ncruz\u00e1bamos el tiempo<br \/>\nlos colmillos atraves\u00e1ndonos<br \/>\nla poca carne<br \/>\nyo era unas rodillas que dol\u00edan<br \/>\ndec\u00edamos qu\u00e9 fr\u00edo<br \/>\npara mirar el vapor de las palabras<br \/>\ny estar acompa\u00f1ados<\/p>\n<p>las mam\u00e1s<br \/>\ntodas<br \/>\nhan pasado fr\u00edo<br \/>\nmi mam\u00e1 fue una ni\u00f1a que en cushamen<br \/>\nandaba en alpargatas por la nieve<br \/>\ncampeando chivas<br \/>\nyo nac\u00ed con la memoria de sus pies entumecidos<br \/>\ny un mal concepto de las chivas<br \/>\nesas tontas que se van y se pierden<br \/>\ny encima hay que salir a buscarlas<br \/>\na la nada<\/p>\n<p>mi mam\u00e1 nos abrigaba<br \/>\nella es como un adentro<br \/>\nhay que abrigar a los hijos<br \/>\nel pecho<br \/>\nla espalda<br \/>\nlos pies y las orejas<br \/>\ndicen as\u00ed<br \/>\ny les crecen las ramas y las hojas<br \/>\ny defienden a los chicos del invierno<br \/>\ny a veces sale el sol y ellas tapando<br \/>\nporque los brazos se les van en vicio<br \/>\ny hay que sacarles<br \/>\ndespacio<br \/>\ncon palabras<br \/>\nesos gajos<\/p>\n<p>pero el fr\u00edo no siempre<br \/>\nlo s\u00e9 porque esa noche en aldea epulef<br \/>\ndorm\u00edamos apenas<br \/>\nalrededor de nuestro coraz\u00f3n al descampado<br \/>\neufemia descansaba el purr\u00fan del camaruco<br \/>\ny la noche confundi\u00f3 su pelo corto con el pasto<\/p>\n<p>era la madrugada y eufemia despert\u00f3<br \/>\ncon la helada en el pelo<br \/>\ny el fr\u00edo esa vez ten\u00eda boca<br \/>\ny se re\u00eda con nosotras<br \/>\nse est\u00e1 poniendo viejo el fr\u00edo nos dec\u00edan<\/p>\n<p>las mujeres aprendemos<br \/>\ntarde<br \/>\nque hay un tiempo en la vida<br \/>\nen que hasta sin intenci\u00f3n<br \/>\nvamos dejando una huella de incendio<br \/>\npor el barrio<br \/>\nni s\u00e9 por qu\u00e9 la perdemos<br \/>\ny esa tarde yo precisaba<br \/>\nmedias de lana cruda para cruzar las calles<\/p>\n<p>en las ciudades el fr\u00edo<br \/>\nnos raspa las escamas<br \/>\npunza en la nuca<br \/>\nse vuelve m\u00e1s prolijo<br \/>\nen eso andaba y a la noche<br \/>\nhab\u00eda un hombre en mi cama<br \/>\no era un ni\u00f1o o un muchacho<br \/>\nyo no quer\u00eda respirar muy fuerte<\/p>\n<p>tiene las manos abrigadas este hombre<br \/>\nentonces por qu\u00e9 me fui<br \/>\npara ver si sal\u00eda a buscarme o me dejaba<br \/>\na que los esqueletos de p\u00e1jaros<br \/>\nse incrusten en mi cara<\/p>\n<p>como el eco del silencio ser\u00e9<br \/>\nsi no me encuentra<\/p>\n<p>por hacerme la linda<\/p>\n<p>encima me da abismo<br \/>\neste fr\u00edo<br \/>\nsangre azul<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>pu zomo engu k\u00fcr\u00fcf<\/strong><\/p>\n<p>fey wi\u00f1olekey<br \/>\npepikawenew chi griega<br \/>\nrulpalu chi kafe bora<br \/>\npifuenew ki\u00f1e wentru mew<br \/>\ninche rakizuamfun ta chi k\u00fcr\u00fcf mew<\/p>\n<p>chi k\u00fcr\u00fcf wi\u00f1okey<br \/>\nwelu t\u00fcfa waria wimlay<br \/>\nmiawi<br \/>\nfillke rupa<br \/>\nauka r\u00fcp\u00fcwaria mew<br \/>\nkuy\u00fcmkoron mew<br \/>\n\u00f1am\u00fcntrekanei\u00f1 mew<\/p>\n<p>chi pu ish\u00fcm<br \/>\n\u00fcp\u00fcn\u00fcing\u00fcn<br \/>\nchi pu n\u00fcm\u00fcn pu takun pin\u00fcf\u00fcing\u00fcn<br \/>\npepikawlay chi ruka<br \/>\nchi kim chillfuy<br \/>\nfeymew<br \/>\nm\u00fcley i\u00f1 t\u00fckuael chi pava<br \/>\npepikaael ki\u00f1eke mate<br \/>\n\u00fcng\u00fcmael \u00f1i amun<br \/>\nki\u00f1ekeant\u00fc mew<br \/>\nregleant\u00fc<br \/>\n\u00a1i\u00f1ey kimi!<br \/>\nkuyentrafkintu mew<\/p>\n<p>reke ki\u00f1e ll\u00fckafalk\u00fcr\u00fcf<br \/>\nngerkefuy chi malon<br \/>\nki\u00f1e meulen traf chi pu ant\u00fc<br \/>\nyaf\u00fcngellele rume chi kuificheyem<br \/>\nreke pulil<br \/>\nnewenk\u00fcley rume<br \/>\nt\u00fcfeymew m\u00fclen \u00f1i mollf\u00fc\u00f1<\/p>\n<p>p\u00fcd\u00fcm<br \/>\npifuen chuchu<br \/>\nni kimngey chi laufken<br \/>\ni\u00f1che wefn of\u00fcl\u00fcl ki\u00f1e \u00fcnu<\/p>\n<p>faw chi pun rupa p\u00fcrnagi<br \/>\nchi k\u00fcr\u00fcf rara\u00fci<br \/>\nkacharnentulu chi pu apill rupa<br \/>\nm\u00fclekai\u00f1<br \/>\nchi pu wingkul chafk\u00fcleyng\u00fcn<br \/>\nt\u00fcfeymew maiwi ignacia quintulaf \u00f1i ngillatun<br \/>\nwi\u00f1olalu am \u00f1i pi\u00f1e\u00f1<br \/>\nyerwefitru\u00f1<br \/>\nazukarfitru\u00f1<br \/>\npralu<br \/>\nzoy ta\u00fcll<br \/>\n\u00fcrk\u00fctunant\u00fcngey \u00f1i z\u00fcngun<\/p>\n<p>chi k\u00fcr\u00fcf wi\u00f1okeley<br \/>\nk\u00fcpa yerpuei\u00f1 k\u00fcpa mal\u00fcy i\u00f1 pu follil<br \/>\nyeniey ki\u00f1eke zomo wing\u00fcdnentueyew eng\u00fcn<br \/>\nwallkiaweyew eng\u00fcn<br \/>\ni\u00f1che zoy ay\u00fcn t\u00fcfey fanelay ke r\u00fctron<br \/>\nt\u00fcfa trongekeforo mew<br \/>\npafialu traf cemento<\/p>\n<p>fey wi\u00f1olekey<br \/>\nwelu ll\u00fckanienge<br \/>\nyom fey pifuy<br \/>\nchi griega<br \/>\namualuam fey<\/p>\n<p>chi k\u00fcr\u00fcf llochoy<br \/>\nchi nagmapu ailink\u00fcnuwi<\/p>\n<p>ki\u00f1e olmo ta t\u00fcfa<br \/>\n\u00f1i lamngen zichoy<br \/>\nki\u00f1e foron ki\u00f1eketap\u00fcl<br \/>\n\u00f1\u00fcmilu kintulu<br \/>\nrakizuamn \u00f1i k\u00fcpaliael<br \/>\n\u00f1i f\u00fcn boulevard mew chi k\u00fcr\u00fcf<br \/>\n\u00bfpeymi? faw m\u00fcley ka<\/p>\n<p>i\u00f1che k\u00fcpa pin<br \/>\nricardo<br \/>\n\u00f1i pu yall pelongeyng\u00fcn<br \/>\nreke t\u00fcfa eng\u00fcn olmo<br \/>\nwelu petu nien kuy\u00fcm<br \/>\nchi pu troi mew<br \/>\nka m\u00fclelayng\u00fcn z\u00fcngun<\/p>\n<p>i\u00f1ey kimi chew ngank\u00fcleeyew eng\u00fcn<br \/>\nchi k\u00fcr\u00fcf<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>las mujeres y el viento<\/strong><\/p>\n<p>\u00e9l siempre va a volver<br \/>\nme previno la griega<br \/>\ntraduciendo la borra del caf\u00e9<br \/>\ny me hablaba de un hombre<br \/>\nyo pensaba en el viento<\/p>\n<p>el viento siempre vuelve<br \/>\npero esta ciudad no se acostumbra<br \/>\nanda<br \/>\ncada vez<br \/>\ndesaforado por las calles<br \/>\na brochazos de tierra<br \/>\nborr\u00e1ndonos los pasos<\/p>\n<p>se nos vuelan los p\u00e1jaros<br \/>\nlos olores<br \/>\nla ropa<br \/>\nse desafina la casa<br \/>\nla memoria se astilla<br \/>\ny hay que poner la pava<br \/>\npreparar unos mates<br \/>\ny esperar<br \/>\na que se vaya<br \/>\nen unos d\u00edas<br \/>\nunas semanas<br \/>\nvaya a saber<br \/>\ncon el cambio de luna<\/p>\n<p>como un tremendo viento<br \/>\ndicen que fue el mal\u00f3n<br \/>\nun torbellino en contra de los d\u00edas<br \/>\ny eso que los antiguos eran duros<br \/>\ncomo rocas<br \/>\nfirmes<br \/>\nah\u00ed qued\u00f3 su sangre<br \/>\ndesparramada<br \/>\nme dec\u00edas abuela<br \/>\ny tu recuerdo es el lago<br \/>\nal que me asomo<br \/>\npara sorber un trago<\/p>\n<p>y aqu\u00ed hasta la noche se ha opacado<br \/>\nel viento ruge<br \/>\narrancando hasta las ganas de quedarse<br \/>\nseguro que las lomas quedaron peladitas<br \/>\npor ah\u00ed andar\u00e1 el ruego de ignacia quintulaf<br \/>\nporque su hijo no volv\u00eda<br \/>\nel humo de la yerba y el az\u00facar quemadas<br \/>\nsubiendo apenas<br \/>\nun poco m\u00e1s que el taill<br \/>\ny es una pausa su voz<\/p>\n<p>el viento siempre vuelve<br \/>\nquiere rendirnos a nosotras<br \/>\nprobarnos las ra\u00edces<br \/>\nllevarse algunas<br \/>\narrastradas<br \/>\no girando<br \/>\nyo prefiero esas matas livianas<br \/>\na estos huesos espesos<br \/>\nque reventar\u00e1n contra el cemento<\/p>\n<p>\u00e9l siempre va a volver<br \/>\npero no tenga miedo<br \/>\nagregaba<br \/>\nla griega<br \/>\nporque tambi\u00e9n se ir\u00e1<\/p>\n<p>el viento amaina<br \/>\ny el planeta se pone transparente<\/p>\n<p>\u00e9ste es un olmo<br \/>\ny se\u00f1ala mi hermano<br \/>\nun tallo y unas hojas<br \/>\nalz\u00e1ndose del suelo<br \/>\ndesafiantes<br \/>\npienso que el viento nos trajo su semilla<br \/>\ndesde el boulevard<br \/>\ny \u00bfves? aqu\u00ed hay otro<\/p>\n<p>quiero decir<br \/>\nricardo<br \/>\ntus hijos son tan claros<br \/>\ncomo estos olmos<br \/>\npero tengo todav\u00eda<br \/>\narena<br \/>\nen las coyunturas<br \/>\ny no hay palabras<br \/>\nqui\u00e9n sabe ad\u00f3nde<br \/>\nlas estar\u00e1 sembrando<br \/>\nel viento<\/p>\n<p style=\"text-align: right;\">Lee m\u00e1s poemas multiling\u00fces de Liliana Ancalao en\u00a0<a href=\"https:\/\/www.worldliteraturetoday.org\/2018\/january\/three-poems-mapuzungun-spanish-and-english-liliana-ancalao\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\"><em>World Literature Today<\/em><\/a>.<\/p>\n<h6>Liliana Ancalao, poeta mapuche.\u00a0Foto:\u00a0Morena Aim\u00e9 Mart\u00ednez.<\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>yo al fr\u00edo lo aprend\u00ed de ni\u00f1a en guardapolvo \/ estaba oscuro \/ el rambler clasic de mi viejo no arrancaba \/ hab\u00eda que irse caminando hasta la escuela \/ cruz\u00e1bamos el tiempo \/ los colmillos atraves\u00e1ndonos \/ la poca carne<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":1953,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[2982,2981,4460],"genre":[2010],"pretext":[2034,2031],"section":[2360],"translator":[2478],"lal_author":[3368],"class_list":["post-1956","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized","tag-argentina-es","tag-mapuche-es","tag-numero-5","genre-poetry-es","pretext-poesia-es","pretext-poetry-es","section-indigenous-literature-es","translator-wendy-burk-es","lal_author-liliana-ancalao-es"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1956","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1956"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1956\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1953"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1956"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1956"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1956"},{"taxonomy":"genre","embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/genre?post=1956"},{"taxonomy":"pretext","embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/pretext?post=1956"},{"taxonomy":"section","embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/section?post=1956"},{"taxonomy":"translator","embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/translator?post=1956"},{"taxonomy":"lal_author","embeddable":true,"href":"https:\/\/latinamericanliteraturetoday.org\/es\/wp-json\/wp\/v2\/lal_author?post=1956"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}